Varför ger metallåtervinning så stor klimatnytta?
Vid nytillverkning av metaller krävs enorma mängder energi. Brytning, smältning och transport av malm driver stora utsläpp. När du istället återvinner metall från skrot, slipper du hela det fossiltunga steget från gruva till metallverk.
Att återvinna aluminium sparar upp till 95 % av energin jämfört med primärproduktion. För koppar är det runt 85 %, och för stål cirka 60 %.
Den energi som sparas innebär i praktiken motsvarande minskade utsläpp av koldioxid – ofta flera hundra kilo per ton skrot.
Exempel: CO₂-besparing per ton återvunnen metall
Här är ungefärliga besparingar enligt europeiska standardkällor (per ton återvunnen metall):
- Aluminium: 9 000–11 500 kg CO₂ sparad
- Koppar: 3 000–4 000 kg CO₂ sparad
- Rostfritt stål: 1 300–1 800 kg CO₂ sparad
- Bly: 1 000–1 400 kg CO₂ sparad
- Zink: 800–1 200 kg CO₂ sparad
- Järn/stål: 1 000–1 500 kg CO₂ sparad
Värdena kan variera beroende på olika faktorer.
Klimatsmart – men också lönsamt
CO₂-besparingarna är inte bara en miljövinst. De stärker också varumärket, förenklar miljöcertifieringar och öppnar dörrar till gröna affärer. För företag som vill ligga i framkant är återvinning en självklar del av klimatstrategin.
Att visa exakt hur mycket CO₂ man sparar på sitt skrot gör klimatnyttan konkret – och mätbar.
