Nya EU-direktiv 2026: Slut på frivillig hållbarhet för företag
Under perioden 2024–2026 genomgår det europeiska näringslivet en av de mest omfattande regelförändringarna i modern tid. Genom den Europeiska Gröna Given rullas nu ett batteri av direktiv ut som syftar till att göra kontinenten klimatneutral till 2050. För företag inom tillverkning och återvinning innebär detta ett skifte från frivillig hållbarhet till strikt lagstadgad transparens.
För inköpare, logistikchefer och industriledare är de nya EU-direktiven mer än bara juridiska texter – de är ramverket för framtidens affärer. Här är en genomgång av de viktigaste regelverken som ritar om kartan för svensk industri just nu.
1. CSRD – Hållbarhetsrapporteringens nya standard
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) beskrivs ofta som hållbarhetens motsvarighet till den finansiella årsredovisningen. Det innebär att hållbarhetsdata nu ska granskas av revisorer med samma precision som siffrorna i balansräkningen.
- ESRS-standard: Företag måste rapportera enligt strikta europeiska standarder som täcker allt från koldioxidutsläpp i Scope 3 till biologisk mångfald.
- Dubbel väsentlighet: Det räcker inte att rapportera hur företaget påverkar miljön – man måste även redovisa hur klimatförändringarna påverkar företagets finansiella framtid.
2. ESPR & Digitala Produktpass (DPP)
Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR) är motorn i den cirkulära ekonomin. Den ställer krav på att produkter ska designas för att vara hållbara, reparerbara och återvinningsbara från start.
Det mest konkreta verktyget är Digitala Produktpass (DPP). Varje produkt får en digital tvilling via QR-kod eller RFID som lagrar information om materialinnehåll och återvinningsinstruktioner. Järn och stål står näst på tur att omfattas av detta krav under 2026.
[Image showing a digital product passport concept with a QR-code on a metal component]
3. CSDDD – Ansvar genom hela kedjan
Corporate Sustainability Due Diligence Directive, eller "leverantörskedjedirektivet", tar sikte på företagens globala ansvar. Stora bolag blir nu juridiskt ansvariga för att identifiera och motverka negativa effekter i sin värdekedja, såsom barnarbete eller miljöbrott hos underleverantörer. Bristande efterlevnad kan leda till kraftiga sanktioner baserade på företagets globala omsättning.
4. EU:s Batteriförordning
Denna förordning är central för elektrifieringen av fordonsflottan och industrin. Den sätter strikta mål för insamling och återvinning av kritiska material som litium, kobolt och nickel. Från och med 2025 måste alla industriella batterier deklarera sitt totala koldioxidavtryck under hela livscykeln – en nyckelkomponent för en spårbar återvinning.
Strategi: Hur Skrotify hjälper er med regelefterlevnad
De nya direktiven ställer höga krav på spårbarhet och miljödata. Genom att använda Skrotify Portal får ditt företag tillgång till den dokumentation och de klimatdata som krävs för att möta kraven i CSRD och de nya produktpassen.
Vi gör det krångliga enkelt genom att digitalisera varje steg i metallåtervinningen, vilket ger er en transparent och laglig värdekedja som tål att granskas.
Behöver ditt företag hjälp med miljörapportering och spårbarhet?Läs mer om våra tjänster för företagskunder här
